PSYKISKT VÅLD
Vad är psykiskt våld?
Det psykiska våldet hjälper förövaren att normalisera sitt våld, genom beteenden och bestraffningar som bryter ner henne och minskar hennes livsutrymme. Många beskriver att det psykiska våldet fått dem att känna sig galna. Även om situationerna skiljer sig åt återses ofta samma mönster av kränkningar, nedvärderingar och direkta eller indirekta hot.
HUR VANLIGT är psykiskt våld?
Enligt Brottsförebyggande rådet (Brå) är 7% av alla kvinnor utsatta för psykiskt våld i sin relation. 25% av alla kvinnor kommer någon gång i sitt liv utsättas för ett brott i en nära relation. De två vanligaste formerna av psykiskt våld är att förövaren säger elaka saker och begränsar offrets liv.
- Växlingar mellan värme och kyla
- Upprepade kränkningar nedvärderingar
- Förminskar dina känslor och upplevelser
- Kallar dig dramatisk, överkänslig, psykiskt sjuk
- Pratar illa om din familj och dina vänner
- Begränsar och kontrollerar ditt umgänge
- Säger sig vara den enda som älskar dig
- Svartsjuka, anklagelser om saker du inte gjort
- Pressar dig att erkänna saker du inte gjort
- Skrämmer, hotar, bestraffar med tystnad
- Hotar med självmord om du lämnar
nedbrytningsfasen
Mäns våld mot kvinnor är systematiskt och börjar ofta subtilt. Därför är det väldigt svårt att se hur våldet stegvis ökar och hur gränserna för det normala förskjuts. Det ser inte exakt lika ut för alla, men många känner igen sig i dessa beskrivningar av våldets upptrappningsfas. Normalisering av våldet kan å ena sidan beskrivas som en skyddsmekanism för att stå ut,å andra sidan som en medhjälpare till förövaren som kan upprätthålla och utöka sitt våld och sin kontroll.
Första tiden - Kärlek och glädje
Det är vanligt att den första tiden i relationen är väldigt glädjefylld. Många beskriver att relationen känns perfekt, är väldigt passionerad och att det känts för bra för att vara sant.
Svartsjuka
Svartsjukan brukar vara en av de första varningssignalerna, det kan börja med vad som upplevs som kärleksfulla uppmaningar för att senare eskalera och övergå i ren kontroll med bestraffningar och anklagelser som inte alls har någon förankring till verkligheten.
Isolering
Att isoleras i sin relation handlar ofta om social isolering, alltså att du sakta men säkert isoleras allt mer från vänner och familj. Dina vänner ogillas, nedlåtande kommentarer om att du pratar i telefon med din mamma för ofta eller så blir förövaren svartsjuk på kontakten med pappan till ett av dina barn. Gradvis kan det bli så att du undviker kontakter för att du inte ska bestraffas. Kanske slutar dina vänner att höra av sig eftersom du alltid tackar nej till att umgås. Du kanske inte ens får ha vilka kontakter du vill i din telefon eller tvingas ta bort vissa vänner från Facebook, eftersom förövaren är svartsjuk. Social isolering gynnar förövaren eftersom du förlorar möjligheten att prata med andra om det som sker i din relation, förövaren gör sin sanning till din sanning.
Allt mer psykiskt våld
Med tiden kanske förövaren kallar dig allt mer nedsättande ord, nedvärderar det du gör och manipulerar dig känslomässigt. Självkänslan bryts ned och man lägger allt mer skuld på sig själv. Det övergår ofta till fysiskt våld, men inte alltid. Man kan vara mycket svårt utsatt utan att någonsin ha blivit fysiskt angripen eller misshandlad.
GASLIGHTING
En sorts manipulation som ingår i psykiskt våld. Ordet gaslighting kommer faktiskt från en gammal film som heter just Gaslight. Filmen handlar om en man som vill få en kvinna att bli inlagd på en psykiatrisk klinik, därför försöker han att lura henne till att tro att hon blivit galen.
Gaslighting handlar alltså om att få offret att tvivla på sig själv och på sina upplevelser, genom att förövaren förneka och förminska hennes verklighet. Resultatet blir att offret tvivlar på sig själv och börjar ifrågasätta det hon upplevt, känt och reagerat på.
Överdriver jag? Har det ens hänt på riktigt? Håller jag på att bli galen?
Låt säga att du berättar om dina tvivel på er relation eftersom den du lever med anklagar dig för saker som aldrig hänt och försöker vända det mot dig. Om den du lever med utsätter dit för psykiskt våld och förnekar samt förminskar din verklighet kan svaret mycket väl vara i stil med:
”Alltså du skrämmer mig, hur mår du egentligen? Du har fått för dig så mycket, som att du blivit paranoid. Alla tycker att du har blivit konstig.”
Reaktiv misshandel
Ibland kan förövaren hetsa eller plåga dig till en punkt där du tappar det. Du kanske skriker, slår förövaren eller kastar saker. Att pusha dig till den gränsen är en del av våldet och reaktionen används mot dig. Reaktivt våld går hand i hand med gaslighting. Du kan då höra saker som:
”Du är verkligen psykiskt sjuk”
”Det är ju du som misshandlar mig”
Förövaren använder det här beteendet för att manipulera och ta ännu mer makt. Att plåga offret till starka reaktioner används inte alltför sällan för att skrämma sitt offer till ännu mer tystnad, eftersom reaktionerna kan vändas mot henne. Ur vårt perspektiv är det en fullt förståelig reaktion på en fullkomligt fruktansvärd utsatthet.
Låt säga att du och din partner åker bil, partnern kör och börjar köra riktigt fort. Du ber om att sakta ner, men farten bara ökar. Tillslut får du panik, gråter och skriker. Först då saktar han ner farten, kör som vanligt igen och frågar vad fan du håller på med och anklagar dig för att vara riktigt sjuk i huvudet.
EFTERVÅLD
Snackar skit om dig
Förövaren kanske pratar illa om dig, ljuger om vad som hänt mellan er eller sprider rykten om dig. Hen kanske försöker att få andra att tycka illa om dig, försöker att få dig att se galen ut eller framställer det som att det är du som varit elak.
Använder barnen mot dig
Om ni har barn tillsammans kan förövaren pratailla om dig framför barnen, försöka att vända barnen emot dig eller uttrycka att du är en dålig förälder. Förövaren kanske hotar att stämma dig på vårdnaden, hotar med att barnen kommer skadas eller sätter i system att orosanmäla i att svärta dig eller få dig att ångra uppbrottet.
Försvårande av bodelning
För utomstående kan det låta som något lätt att lösa, men det är mer komplicerat än vad det låter och ofta har förövaren långt tidigare sett till att de ekonomiska förutsättningarna ska vara katastrofala om hon väljer att lämna. Ofta har hon inte tillåtits ha insyn i ekonomin, har tvingats föra över sina inkomster och är lämnad med skulder han försatt henne i.
Vi har fått ett värdefullt tips vi fått av en advokat vi har mycket stort förtroendeför, och det är att inte skriva på något avtal eller gåvobrev utan stöd av ett ombud. Det har allt för många gånger hänt att kvinnor skrivit på gåvobrev så att förövaren tilldelats det samägda huset, medan bolånen fortsätter stå kvar på henne.
Hämndporr - Spridning av sexuellt material
Förövaren kan sprida eller hota med att sprida bilder eller filmer med sexuellt innehåll på dig. Så kallad hämndporr är allvarligt, olagligt. För många är det förenat med mycket stark skam, men du kan polisanmäla det och skulden är bara förövarens att bära. Det är bra att ta screen shots på allt som lagts ut och spara vilka sidor bilderna finns på. Det kan vara avgörande bevisning om du bestämmer dig för att polisanmäla.
Stalking och digitalt eftervåld
Förövaren kanske sms:ar, ringer, besöker eller på annat sätt tar kontakt frenetiskt. Det kan också ske genom kommenterar på dina sociala medier, kontakt med dina närstående, meddelanden genom Swish eller liknande.
OFTA EN GRUND FÖR ANNAT VÅLD
Att vi lyfter ut och synliggör psykiskt våld lite extra beror på att vi vill stärka förståelsen för hur och varför mäns våld mot kvinnor är så komplicerat. I stället för att fråga sig varför hon inte lämnar behöver vi förstå vad som faktiskt får henne att lämna. Det psykiska våldet lägger ofta grunden för annat våld. Alla våldsutsatta blir inte fysiskt misshandlade, men de flesta är utsatta för flera olika former av våld och kontroll. De flesta vittnar om att det psykiska var det första.
Ökad kunskap hjälper både anhöriga, yrkesverksamma och de våldsutsatta att förstå de starka band som måste brytas för att kunna frigöra sig från våldet. Detta kan kallas de traumatiska banden eller trauma bonding. Föreställ dig ett riktigt tjock rep. Det är väldigt svårt att bara klippa rakt av med en kökssax. Om bit för bit i repet naggas upp så kan hela repet tillslut klippas.
Kunskap kan hjälpa den som drabbats av våld genom egen insikt i utsattheten, men kunskapen ger också en indirekt hjälp genom att anhöriga och yrkesverksamma kan se och förstå utsattheten. Kunskap och förståelse bidrar till att bryta normaliseringen vilket är en nödvändighet för kunna klippa de traumatiska banden. Kunskap ger anhöriga och yrkesverksamma redskap att bemöta misstänkt utsatthet och ställa frågor om våld. Vi menar att samhället måste ansvara för att skapa förutsättningar att berätta. Enligt vår erfarenhet är det inte enbart svårt att berätta om våldet, det är svårt att ens kunna se sin egen utsatthet och hitta begrepp för att beskriva det. De flesta våldsutsatta identifierar sig inte som våldsutsatta. Det gäller även barn som växer upp med våld. Barn som ser våldet, hör våldet eller på annat sätt upplever våldet är också våldsutsatta och behöver hjälp.
Våld är komplicerat
Det är vanligt att förövaren är extra snäll, gullig och kärleksfull efter ett utbrott, bestraffning eller efter att ha gjort dig illa. Det är vanligt att förövaren börjar gråta, ber om ursäkt eller ger dig gåvor efter att ha betett sig illa. Även de grymmaste kan uppvisa goda sidor och det är ingenting konstigt eller ovanligt i att känna kärlek till partnern trots våldet.
Detta beteende stärker ofta förhoppningarna om att förövaren kommer att förändras. Det kan kännas som att förövaren är genuint ledsen och att beteendet kommer ändras. Tyvärr brukar det inte hålla i sig särskilt länge, utan ska snarare ses som en strategi för att hålla dig kvar. Mäns våld mot kvinnor är inte okontrollerbara reaktioner, det är systematiskt och har ett syfte som är till förövarens vinning. Mäns våld mot kvinnor är inte konflikter eller samarbetsproblem. Det är våld.
Det här är en av anledningarna till att vi pratar om våldets komplexa mekanismer. Det viktigt med stöd i frigörelsen, och minst lika viktigt att yrkesverksamma som möter våldsutsatta kvinnor att besitter kunskap om mäns våld mot kvinnor för att kunna ge ett bra stöd.
Våldet normaliseras, externaliseras och internaliseras
Genom normaliseringen blir du mer och mer van vid att tänja på dina egna gränser, att anpassa dig för att göra förövaren nöjd och att undvika saker som kan uppröra förövaren. Ofta förklaras våldet bort genom externalisering, alltså att utomstående faktorer gör att förövaren misshandlar dig. Exempelvis att förövaren är stressad, har druckit alkohol eller är sjuk. Det kan också internaliseras, vilket betyder att du tror att våldet beror på dig själv. Exempelvis att du tjatade, att du är för envis eller att du förtjänar det.
RÖSTER OM PSYKISKT VÅLD
Vår systerjour Tjejjouren Dalia har haft tema psykiskt våld på Instagram. Här kan du läsa delar av de berättelser som delades.
”De största skadorna sitter i hjärtat. Hur jag blivit
kontrollerad, manipulerad och osäker”
”Jag blev så sjukt blind för det som hände. Mina vänner
sa att min personlighet var borta, men jag försökte bara
att duga för honom.”
”Han kunde säga: Det där har jag aldrig sagt. Han fick mig att känna att jag fått för mig allting och att jag överdrev.”
”Jag försökte flera gånger att lämna honom. Det har tagit över ett år för mig att återhämta mig.”
”Han lämnade mig hemma gråtande. Pendlade mellan att vara varm och kall i beteendet.”
”Jag fick höra att jag luktade äckligt, inte kunde köra bil och att jag var dålig på saker.”
”Han ville knappt ta i mig för att jag var enligt honom var
äcklig och tjock.”
”Han skriker att han aldrig kan vara med en sån som mig.
Att jag är dum i huvudet.”
”Han jämförde mig med andra tjejer, t. ex. från porr.”
”Han kunde påpeka min vikt, mina kläder och säga att jag inte var smart.”
”Inget jag gjorde var tillräckligt. Den enda bekräftelsen jag kunde få var i form av olika sexuella kommentarer.”
